Det är konstigt att det har varit så lite verksamhetsutveckling inom äldreomsorgen som det faktiskt har varit. Eller skall man egentligen säga verksamhetsinveckling? I stort sett ser äldrevården idag ut som den gjorde för fyrtio - femtio år sedan. Och skall verksamheten betygsättas blir nog betyget ett snäpp lägre än det som 1970 års verksamhet förtjänade.
Ibland jämför jag
med en annan sektor som stod stilla i drygt 100 år nämligen odontologin. Visst
tillkom det lite snabba tryckluftsborrar och så, men i princip borrade man upp
tanden och fyllde med amalgam, om man inte drog ut den. Men så beslöt regeringen
1995 om annat. Man började fasa ut amalgamet. Och helt plötsligt gick det inte
bara bra utan tom bättre med annat tandfyllnadsmaterial. Och detta uppifrån
kommande tryck inom en viss sektor drog igång en utveckling inom hela
verksamheten.
Så åter till äldreomsorgen. Kanske är det så att de inneboende krafterna
inom äldreomsorgen är för svaga. Vi kommer aldrig att få någon ordentlig
verksamhetsutveckling om det inte kommer en press från regering och riksdag. I
vart fall verkar en del parter såsom SKL och socialstyrelsen med flera inte
vara riktigt vuxna sina roller. Man driver inga frågor, man bara speglar
verkligheten. Man flyter bekvämt med i olika åsiktsvindar.
Särskilt allvarligt
är situationen inom området demens. Detta är en sluten värld som de flesta av
oss inte så lätt har tillgång till. Men fy vilken så kallad vård/omsorg som där
bedrivs idag. Vårdtagarna driver fritt runt på avdelningarna utan någon form av
sysselsättning. Man bråkar med varandra, slår varandra och kastar otidigheter
omkring sig. Inte av ondska eller så, utan som en följd av sjukdomstillståndet
och avsaknaden av sysselsättning. Och avdelningarna är stora och
underbemannade. Ljudnivån hög och ordningen totalt obefintlig. Och vårdtagarna
är rent ut sagt smutsiga och otvättade. Och oftast avmagrade. Detta är
verkligheten inom en del kommuner, ja alltför många
Så såg det
sannerligen inte ut 1970. Alla fick då ordenlig morgonhygien. Patienterna
aktiverades med hjälp av terapiavdelningen. Och de som behövde fick hjälp att
äta. Visst hade man ibland landstinget kläder, men ingen gick omkring med
solkiga och sönderrivna kläder.
Nej, skall det bli
bättre ordning inom äldreomsorgen måste opinionstrycket öka. Men framför allt
måste rikspolitiken vakna och börja ställa ordentliga krav på äldreomsorgens
huvudmän. Räcker det inte med socialstyrelsens nya krav på bemanning? Hoppas
kan man alltid, men jag tror inte det i praktiken biter på huvudmännen. När det
gäller äldreomsorgen talar man med dubbla tungor. En offentlig retorik, och en
som gäller i verkligheten. Det behövs ett ordentligt tryck som inrymmer både
vite och ett personligt ansvar för dem som har ansvaret.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar