”Av alla som är 80 år eller äldre är 24 procent beviljade
hemtjänst i ordinärt boende och 15 procent bor i särskilt boende. Sammanlagt
har alltså närmare 40 procent, eller fyra av tio, någon av dessa insatser från
sin kommun.”
” Sett till alla i åldrarna 65 och högre var det 9 procent som hade
hemtjänst i ordinärt boende och 5 procent som bodde i särskilt boende.”
I all sin enkelhet är detta ganska
uppseendeväckande information. Det är svårt med statistik men jag tror det är
så att andelen åttioåringar som får hemtjänst ökar medan andelen över sextiofem
minskar.
När det gäller andelen i särskilt
boende är den svagt minskar för alla ålderskategorier.
Men nu skall vi lägga märke till att
vi bara talar om andelen som får t.ex. hemtjänst. Vi talar inte om hur många
timmar som i snitt beviljas till de äldre. Denna siffra har varit i sjunkande
under många år.
Huruvida utvecklingen är bra eller
dålig kan man ha olika uppfattning om. Själv anser jag det visst kan vara bra
att fler över åttio får hemtjänst. Men det finns en hund begraven, se nedan!
Men det är däremot inte bra att de får allt färre timmar och insatser.
Det som inte är bra är de låga
siffrorna på personer som bor i särskilt boende. Detta visar på en stor svaghet
inom äldreomsorgen. Antalet platser står inte i relation till behoven. Många av de som är 80+ skulle behöva bo på
ett särskilt boende, men platsbristen gör att de istället får vistas hemma och
få hemtjänst. Och det är denna situation som gör att andelen åttioåringar med
hemtjänst ökar. Men detta säger inte socialstyrelsen trots att de har
tillsynsansvar och skyldighet tolka och korrekt spegla verkligheten. Man
skyddar som vanligt kommunerna.
4 kommentarer:
Hej,
snälla, skriv inte sjunkande siffror och låga siffror då detta är fel.
Siffror är från 0-9 och annat är tal.
Bara för att många gör så dvs skriver siffror för precis vad som helst, så är detta inte rätt.
Vill gärna att din blogg ska vara mer än så, sanning är inte så dumt, och vill kunna läsa fortsättningsvis utan att behöva fokusera på felaktigheter. :-)
Vänliga hälsningar
Besserwissern
Ingvor
Problemet med socialstyrelsen är också att när man skall göra en anmälan dit, så tar det lång tid innan den behandlas, detta även om socialstyrelsen håller med om att förhållandena för den gamle (93 år) är oacceptabla med totalt havererad hemtjänst. Det enda som fungerade var de tre besöken ("tillsyn")per dag. Men ingen mat för det borde han klara själv, ingen hjälp med personlig hygien trots att han bad om att bli duschad och städningen en gång i månaden inskränkte sig till dammsugning, ingen städning av duschrum eller bänkytor i kök..
Så vad hjälper det att göra en amälan???
Äldreboende var inte att diskutera trots en styrkt demensdiagnos. Så ser det ut i Sverige idag.
Skrivet av anhörig som jobbar heltid inom kollektivtrafiken och halvtid hos sin famle far.
Hej Ingvor, tack för ditt inlägg. Du har rätt som jag förstår, men ... jag är inte lika känslig du som du. Din hållning känns lite skolmästaraktigt och har en air av svunna decennier. I vardagligt tal skiljer gemene man normalt inte på tal och siffror. Och vi förstår alla ändå eftersom sammanhanget ger förståelse. Andra exempel är att vi dagligdags använder ord såsom opinionssiffor eller publiksiffran.
Till sist siffrorna 0 - 9 är också tal. Det glöms lätt bort.
Hej Anonym och tack för inlägg. Det är ledsamt att läsa dina ord. Din verklighet delas av många, men det gör förstås inte situationen bättre.
Att ha anhöriga inom äldreomsorgen är i många kommuner en ständig kamp. Och jag vet inte vad man skall göra åt det. Men en sak är säker tillsynen fungerar inte. Det var nästan bättre förr när länsstyrelserna hade ansvaret. Då fanns det åtminstone några tillsyner som tog sitt ansvar.
Skicka en kommentar