fredag 22 februari 2013

Äldreomsorg – Kan man köpa ut alkohol till äldre


Följande citeras från den webbaserade tidningen veteranen

”Bara om en vårdtagare som missbrukar alkohol är föremål för ingripande från de sociala myndigheterna kan hemtjänstpersonal neka att handla ut alkohol. Så ser lagen ut, konstaterar Socialstyrelsen.”

Detta betyder att om någon (icke ung) vårdtagare har en beviljad insats om inköp avgör vårdtagaren själv om han eller hon vill ha alkohol. Än en gång väger självbestämmandet tyngst. Det saknar i princip betydelse att vårdtagare är storkonsument av alkohol och missbrukare, och riskerar sin hälsa och sitt liv.  Det ruckar inte på principen. Inte ens om vårdtagaren därtill utgör ett stort arbetsmiljöproblem i samband med förtäring, det s.k.  självbestämmandet väger ändå tyngst. 

Är detta rimligt, är den fråga jag ställer mig. Och inom mig svarar jag nej.  I praktiken har de flesta äldreomsorger en viss restriktivitet när det gäller att handla ut alkohol. Det finns ett motstånd av någon anledning. På något sätt vore det intressant att få klarlagt vad detta organisatoriska motstånd har för djupare bevekelsegrunder. För de flesta av oss är det självklart att inte tillhandahålla droger till en narkoman, tobak till en person med lungcancer, alkohol till en alkoholist. Och vår hållning handlar inte bara om vad lagen säger utan också vad vår inre kompass visar. Kanske är det moraliska ställningstagande, kanske är det omsorg om en medmänniska. Kanske är det något annat. Det sitter en uppfattning i vår samhällskultur som inte går i takt med socialstyrelsen i denna fråga. Men riktigt varför kompassen visar som den gör har åtminstone inte jag kläm på!

Eller är det så att socialstyrelsen och därmed ytterst lagstiftaren som misstror vårdgivarna att kunna göra kloka bedömanden. Om så vore är jag benägen förstå tanken. Missgreppen inom äldreomsorgen är och har varit många och omdömet kan många gånger ifrågasättas. Men ändå tycker nog gemene man att samhället inte skall tillhandahålla alkohol till en grav missbrukare.

Att hoppas på en lagändring är nog att sikta i det blå inom överskådlig tid. Detta är en politisk svår fråga.  Nej, lösningen ligger nog i att tillämpa dagens regler och genom att socialförvaltningarna blir aktivare i att hjälpa även till åren komna alkoholister. De senare kan inte lämnas därhän för att kvalfullt dö i förtid. Kanske förvaltningarna skall börja hjälpa mer och noga överväga fler s.k ingripandet. Om socialförvaltningarna tar sitt ansvar och ger planerad vård och stöd så kan inköpen av alkohol få en rimligare hantering. I vissa fall kan tom hemtjänsten få rätt i att visa restriktivitet och kanske också i vissa fall neka inköp.Men det fordrar en aktivare inställning från socialvården.
__________________________________________________________________________
 
Se även http://www.veteranen.se/nyheter/hemtjansten-tvingas-kopa-sprit-till-missbrukare/

6 kommentarer:

Anonym sa...

Det måste vara en omdömesfråga hos personalen och situationen och inte en policyfråga i verksamheten.
Vi är inte moralens eller normens väktare, utan medmännsikor som utför ett professionellt arbete.

Sten sa...

Hej, och tack för din kommentar. Nyttigt med olika vinklingar.

Lisbet Karlsdotter sa...

Jag klurar på vad det är som gör att du anser att en människas självbestämmande rätt försvinner när han/hon är i behov av insatser från hemtjänsten? Jag undrar också varför din "inre kompass" eller etiska ställningstaganden väger mer är än min när det gäller min alkohlol- eller tobakskonsumtion?

Vad är det som gör att du misstror vårdtagarna att kunna göra kloka bedömanden gällande sin egen konsumtion? Eller en rak fråga: Varför anser du dig ha rätten att bestämma över mig?

Sten sa...

Varför anser du dig ha rätten att bestämma över mig? Är den fråga du ställer.

Mitt inlägg handlade om storkonsumenter av alkohol och jag får väl då dra slutsatsen att du tillhör denna kategori. såsom frågan är ställd.

Och svaret är enkelt. Det handlar om omsorg. På samma sätt som samhället, och vi alla, har ett ansvar för personer som är suicidala har samhället, och vi alla, ett ansvar alkoholproblematiker.

Alla har i någon mening en rätt att ta livet av sig eller supa i sig till döds, men som allmän mening ligger det nog i vår kultur att förebygga så långt det låter sig göras. Och många som får adekvat hjälp är tacksamma när det åter står på stabil mark.

Den hållning du ger uttryck för är människofientlig och skadlig för vårdtagarna.

Lisbet Karlsdotter sa...

Vad är då en storkonsument av alkohol? Jag kan tänka att gränsen dras olika av människor och du har en snävare gräns än Socialstyrelsen!

De enda personerna som du kan påverka är de som på grund av fysisk funktionsnedsättning behöver service i sitt hem. Alla andra står utanför din inre kompass och har kvar sitt självbestämmande. Så vad du egentligen säger är att: behöver du ha hjälp att stiga upp på morgonen, klä på dig och hjälp med att gå på toaletten, får du slopa din kvällswhisky för det kan vara farligt för dig. http://goteborg.ungarorelsehindrade.se/

Sten sa...

Nu sänkte du dig ytterligare en nivå. En sak är säker, förstår problematiken gör du inte. Ditt resonomang är minst sagt naivt.

Nej, vet du, jag kan påverka hur många människor som helst om jag accepterar verkligheten. Och detta kan även socialförvaltningarna. De kan skilja på en "kvällswhisky" och en storkonsumtion. Och framför allt har de sett och fått erfarenhet.