fredag 9 december 2011

Äldreomsorg – Är äldreomsorgen av godo?

Många äldreomsorger fungerar alldeles utmärkt. Och de vård- och omsorgstagare som har möjligheten att välja dessa är gratulera. Men det finns också alltför många omsorger som man verkligen inte vill att någon skall drabbas av. De närmast omyndigförklarar sina omsorgstagare. När man som äldre hamnar i dessa omsorgers klor är man utan inflytande. Allt utgår från organisationens vilja och förmåga eller personalens nådiga vilja till handlande. Som brukare är man utan inflytande. Detta antingen vi talar om särskilt boende eller hemtjänst.

Bäste läsare tänk dig att inte själv få bestämma när du vill stiga upp eller gå lägga dig. Tänk dig att inte få bestämma när du skall äta frukost eller lunch. Inte vad du skall äta eller ha för kläder på dig. Andra bestämmer över huvudet på dig. Ena dagen får du frukost kl åtta, nästa dag kommer personalen halv tio. Aldrig några fasta rutiner eller kända rutiner. Det blir som det passar organisationen.

Duscha idag? Inte tal om. Du duschade för en vecka sedan. Gå ut när det är fint väder? Inte tal om. Sitta på balkongen? Ja, om du kan ta dig in själv. Ta ett bad i karet? Helt uteslutet. Få känna doften av hemlagad mat? Helt uteslutet. Klippa naglarna? Hinner inte idag. Lägga håret? Hinner inte. Hjälp med stödstrumporna? Nja, du får försöka själv först. En tårtbit till kaffet på födelsedagen? Hinner inte. Gå till optikern? Vi får se längre fram. En flaska vin till födelsedagen? Vet hut. Här super vi inte.

Tänk dig att inte få vara med och bestämma något i din egen vardag. Du är helt utlämnad till organisationens gottfinnande och personalens godtycke. Ditt liv är en ständig väntan på att någon liten del av dina önskningar i nåder skall bli uppfylld. Du är ständigt beroende av vilket humör personalen är just den dagen. Eller att alla är i tjänst. Är någon sjuk eller föräldraledig blir det du som får betala priset med lägre vård och omsorg. Detta är vardagen för många äldre. Tvi vale!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Nej så vill nog ingen ha det. Men man skjuter det ifrån sig -kanske hinner man dö innan det blir aktuellt med ett äldreboende, andra kanske när ett litet hopp att barnen...
Måtte man bara få behålla sin hjärna intakt och kunna säga ifrån!
aldrig kunde man tro att det skulle bli så här när man gick vårdkursen och jobbade i vården på 80-talet. Då var det bara + och guldkanter som gällde. Vad hände sen?

Sten sa...

Hej Skogsfrun, och tack för inlägg.

Visst skjuter vi ifrån oss problemen inom äldreomsorgen. Vi hoppas väl att det skall bli bättre när vi själva är där eller att vi på något sätt skall undkomma missvården.

Vad som hänt inom äldreomsorgen vet jag inte. Det var relativt acceptabla förhållande fram till slutet på 1990-talet. Sen började saker ske. Och det som skedde var förändring i attityder.

De gamla/pensionärerna/patienterna/vårdtagarna/brukarna övergick från att var subjekt till att bli objekt. Omsorgen som tidigare utgick från den enskilde kom nu istället att utgå från regelverket. Det personliga ansvaret kunde då sättas på undantag och verkligheten kunde gömmas bak alla regler.