fredag 14 juni 2013

Äldreomsorg – Hemtjänsten måste ta ansvar

Tänk dig en äldre person på 80+, som sen många år lider av diabetes och därtill har tilltagande demens. Personen har hemtjänst, som även inkluderar inköp. Till saken hör att den äldre också är mycket glad i kakor och sötsaker.

Brukaren får varje dag sina diabetessprutor av hemtjänstpersonalen. Men trots det ligger värdena högt. Vårdcentralens läkare och hemsjukvårdens distriktssköterska försummar aldrig ett tillfälle att påverka brukaren till minskning av sockerintaget. Och man talar inte abstrakt, man talar konkret om det som saken gäller – kakor och godis – och vikten att minska intaget. Brukaren förstår allvaret och hälsoriskerna varje gång! Förefaller vara en enkel situation för att åstadkomma en förbättring. Men ack nej, inte alla gånger i alla fall.

Varje vecka gör brukaren upp en inköpslista som alltid innehåller bra mycket mer önskemål än vad de på inköpskortet insatta pengarna räcker till. Hemtjänsten tvingas alltså att göra prioriteringar i listan. Det nödvändigaste måste gå först. Nu känns det riktigt enkelt, får man säga. Men ack nej – nu kommer självbestämmande in. Hemtjänsten frågar brukaren – Vilket vill du helst ha citronmuffins eller salt till diskmaskinen. Den gamles svar är lika självklart som enkelt – Citronmuffins. Just i denna stund är alla förmaningar som bortblåsta. Och så smyger sig det sig in onödiga och närmast hälsovådliga varor.

Men varför följer inte hemtjänsten istället sjukvårdens uppmaning, som även är de anhörigas vilja. Ja, det kan man undra. Men förklaringen stavas självbestämmande. Men kan en dement människa själv bestämma i ett sådant läge. Ja, tycker många inom äldrebranschen, och särskilt socialstyrelsen. Nej tycker jag och förmodligen några till. I professionen ligger det just förmåga att kunna hantera besvärliga ställningar och söka kloka lösningar. Man får hantera läget så att det inte uppstår ett val. Kort sagt man får handla det brukaren behöver bäst särskilt när budgeten är limiterad. Det är inte att sätta sig över den gamla, det är att visa omsorg.

Om personen i fråga hade varit vid sitt sinnes fulla bruk hade hon/han aldrig ätit dess onödiga produkter och särskilt inte emot sjukvårdens rekommendationer. Varför skall något annat gälla när omdömet sviker? Varför skall denna äldre människa tillåtas tära på sin hälsa och kanske gå en tidigare död till mötes?

Nej, äldreomsorgen har vandrat fel i många frågor och det är socialstyrelsen som orsakar missvisning i huvudmännens kompass. Socialstyrelsens hållning i många frågor är rakt uppåt väggarna. Kort sagt - Det är dags för en komptent myndighet som förstår sig på äldrefrågor.

4 kommentarer:

Omsorg sa...

Fantastiskt läsning, kanske dags att starta ett parti för de äldre? Driver själv en blogg om diverse kring omsorg och vet hur det är och fungerar, sorgligt nog.

Therese sa...

Livskvalitet är samma sak för mig som dig, det får man inte glömma. Rätten till självbestämmande är viktig oavsett demenssjukdom eller ej.

Anonym sa...

Håller inte med dig, livskvalite är samma sak för dig som för mig. Rätten till självbestämmande har vi alla oavsett sjukdom. Har varit med om att äldre blivit deprimerande av att man tar i från dem den rätten.

googlare sa...

Och desvärre näringmarknaden erbjuder inte särskilt många sockerfria alternativ i mataffärer heller. Det visar faktiskt en viss attityd mot människor med olika hinder som är väldigt oroväckande gällande framtidens samhället.