Funktionsnedsättning: Ansträngningarna för att nå det tillgängliga samhället måste öka

Samhällslivet, oavsett om det handlar om statligt, kommunal eller privat verksamhet, måste i allt väsentligt vara tillgänglig för människor med funktionsnedsättning. Det är en uppfattning som borde vara övergripande och gillas av alla. Men är det så idag? Nja, det kan väl ifrågasättas!

Dagligen läser vi att personer med funktionsnedsättning inte kan nyttja de allmänna kommunikationerna. Det är till och med i överensstämmelse med att lagen att privata entreprenörer kan diskriminera vissa av sina resenärer. Ett annat upprörande exempel är att friskolorna kan sätta generella rättigheter ur spel genom att hävda att det blir för dyrt med att ha barn och ungdomar med funktionsnedsättning i sin verksamhet. Och även detta är i enlighet med gällande författningar. Eller att personer med funktionsnedsättning inte kan ta del av de kommunala vårdbidragen. Det finns många kvardröjande orättvisor.

Dagens diskrimineringslagstiftning räcker inte till. Den förbjuder inte diskriminering inom samhällets alla områden och är inte tillräckligt aktiv och generell. Lagstiftarna har under åren gått försiktigt fram med särskilda lagstiftningar inom vissa områden såsom arbetslivet, medan de flesta samhällsområdena ligger orörda. Som en konsekvens av punktinsatserna blir lagstiftningen passiv inom huvuddelen av samhällsområdena och medger, tråkigt nog, en daglig indirekt diskriminering. Författningarna framstår som neutrala men i praktiken missgynnar de personer med t ex funktionsnedsättning.

Målet i en nära framtid måste vara att få till ett generellt förbud mot direkt och indirekt diskriminering - en enskild person får aldrig inte missgynnas eller behandlas sämre än någon annan skulle ha behandlats i en jämförbar situation.
I den s k Handikappspropositionen (Prop.1999/2000:79) sägs att "enkelt åtgärdade hinder mot tillgängligheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga bör vara åtgärdade före utgången av år 2010 i befintliga lokaler dit allmänheten har tillträder och på befintliga allmänna platser".

Detta var ett gott initiativ, men otillräckligt i sin begränsade ansats och otillräckligt i sitt svaga genomförande. Samhället är fortfarande och kommer även efter den siste december år 2010 att i mångt och mycket att vara otillgängligt för personer med funktionsnedsättningar.

Om jag förstått saken rätt har regeringen nästan aviserat en fortsättning på projektet ”Enkelt avhjälpta hinder”. Statskontoret håller på med en utvärdering pågående arbete som skall vara klar i november 2009 och överlämnas till regeringen. Därefter återkommer väl regeringen med något förslag till riksdagen. Hoppas det blir något kraftfullt.