Omsorg – Öka valfriheten inom handikappomsorgen

Inom äldreomsorgen kan man som brukare (normalt) själv välja sin utförare. Driftsformen kan vara privat eller kommunal. Detsamma gäller ibland även valfrihet i fråga om äldreboenden. Valfriheten inom äldreomsorgen är således mera påtaglig och den kommer säkert att öka på olika sätt.

Men när vi kommer till handikappomsorgen är inte situationen lika ljus. Människor som har en funktionsnedsättning kan inte själv välja vårdgivare eller boendeform. Den enda valfrihet som idag existerar gäller val av personlig assistent. I övrigt gäller att man som brukare är utan inflytande. Och det är väl tveksamt om detta rigida system har framtiden för sig. Man kan inte säga att handikappomsorgen på många årtionden har kännetecknats av utveckling och vilja att ta till sig ny kunskap eller nya idéer. Detta antingen det gäller medicinska framsteg eller nya omsorgstankar. Systemet har varit och är fastlåst. Och fastlåsta system stänger inte bara in personalen och verksamhet i fasta bås, de är också en boja för brukaren, som inte kan finna något utrymme för eget initiativ.

Den springande punkten brukar alltid vara vinstintresset och i denna del kan man ha olika uppfattningar. Men oavsett om man förordar det ena eller det andra är en än viktigare fråga kvaliteten. Och att fortlöpande kontrollera kvaliteten! Oberoende av om utföraren är privat eller kommunal skall de ställas tydliga krav på kvalitet och kvalitetsuppföljning. Och brukarna måste få ett ord med i laget. Vissa av kraven måste per definition utgå från brukarnas krav och önskemål. Detta ställer krav i form av beställarkompetens hos kommunerna. De kommunala eller privata utförarna skall visa på sin förmåga att leva upp till ställda krav innan de blir antagna som utförare. Det är dags för en valfrihetsreform även inom handikappomsorgen