Äldrevård: Varför så grått

I många år har jag undrat varför likhet och och enhetlighet går före engagemang och god service inom omsorgerna. Inom hemtjänsten och de särskilda boendena skall allt vara av samma mått. Visst vill förtroendemän och personal att verksamheten skall vara av god kvalitet - men först av allt kommer likheten. Vård på lika villkor, är devisen. Oavsett hur grå och trist likheten än är! Kvalitet och behov kommer i andra hand.

Men verkligheten är faktiskt värre än så här. Skulle någon verksamhet - oavsett driftsform - gå bättre än den normerande gråa slätstrukenheten står det inte länge på innan verksamheten är avvecklad och inordnad på den kommunala gråskalan.

Valfrihet för vårdtagaren bör förstås inte främst handla om att välja mellan ett antal grå och lika utförare. Välj vilken färg ni vill bara ni väljer svart, sa T-Fordens upphovsman Henry Ford. Men även han anpassade sig så småningom till marknaden! Nej, valfrihet handlar om att välja färg och kvalitet.

Om vi verkligen vill utveckla vården och omsorgen måste vi avveckla socialnämndernas, omsorgsnämndernas mfl dubbla roller med att samtidigt svara för den egna produktionen och därtill vara kravställare och utvärderare av externa entreprenörers verksamhet. Nämnderna ser som sin främsta uppgift att skydda den egna verksamheten. Kommunerna måste tänka om och anpassa sin organisation till den karta som vuxit fram. Inom många sektorer finns det externa utförare med allehanda driftsformer. Även inom kommunerna måste man börja skilja på beställning, utförande och utvärdering/tillsyn.

Det är närmast oanständigt som nu sker att väl fungerande verksamheter avvecklas just för att de är bra! Iställer borde engagemang och lösningar tas tillvara genom att även låta de kommunala enheterna lite friare få visa framfötterna.