söndag 16 november 2008

Mer disputerad personal i kommunerna

Mellan näringslivet, stat, landsting och kommun kan man se en stor skillnad i inställningen till högre akademiska studier. Näringsliv och landstingen är utan tvekan mest angelägna att ha disputerad personal. Landstingen är därtill mycket välvilligt inställda till att stimulera sin personal till fortsatta studier. Stat och kommun är väl något mera behärskat entusiastiska till personer med högre akademisk examen. Sämst i alla hänseenden verkar kommunerna vara.

Inom landstingenen har det sedan länge funnits aktiva FoU-enheter, som hjälpt till om någon anställd haft en idé att ta tag i. I kommunerna finns det inte mycket av den varan. Man verkar närmast vara kunskapsrädd och besvärade av kunskapsintresserad personal. Sämst i serien verkar socialtjänsten vara. Det är inte många inom t.ex. äldreomsorgen eller handikappomsorgen som läser vidare på högre akademisk nivå när man varit några år i jobbet. Arbetsgivarna verkar vara nöjda med en högst treårig utbildning på högskolenivå. Allt därutöver uppfattas som redundant.

Det är synd att kommunerna är så trångsynta. Det kommer att skapa problem. Dels får verksamheterna en generellt lägre kunskapsnivå än vad som skulle behöva vara fallet, dels får man svårt att tillgodogöra sig den goda forskning som bedrivs vid högskolorna, och dels kommer det transnationella kunskapsutbytet på verksamhetsnivå att hämmas och öka barriärerna öka till goda lösningar i andra länder. Sannolikt skulle också en annan inställning ge bättre yrkesstolthet för alla personalkategorier.

Och om det finns några områden som behöver forskningsinjektioner så är det som sagt, den kommunala äldreomsorgen och handikappomsorgen. Det verkar det inte finnas en disputerad anställd så långt ögat kan nå! Det måste bli möjligt att inom kommunerna kombinera arbete och forskning på ett annat sätt än vad som är fallet idag. Det gäller att passa ihop personalens egna intressen med huvudmännens behov. Och inte minst gäller det att få till stånd en ökad kunskap, som kommer äldre och personer med funktionsnedsättningar till del. Den vardagliga kommunala praktiken ser ut idag som den alltid har gjort! Och det tycker i vart fall jag är närmast genenant och skrämmande.

Inga kommentarer: