En gång i tiden hade vi hemsamariter som hjälpte ”de gamla” med de vardagssysslor som man själv inte längre klarade av. Och sysslorna handlade främst om matlagning, handling och städning. Det var uppdraget. Och det fungerade bra. Hälsan skötte sjukvården. Och det fungerade bra.
Så småningom kom de generella omsorgsinsatserna att ersättas med biståndsbedömda uppgifter som successivt blev resursstyrda. Alltmer skulle trängas in under i stort sett oförändrade resurser. Idag kan vi se konsekvenserna – Vi har en evig resursdiskussion. Alla som verkar inom hemtjänsten säger - vi hinner inte med! Och det gör man inte heller. Skall ekvationen gå ihop måste den justeras till sitt innehåll. Personalen tvingas i vardagen fuska med insatserna.
I dagens hemtjänst måste vi tänka om och tillämpa någon form av bra reduktionism. Och det enklaste och sannolikt bästa är då att gå tillbaka till starten. Låt hemtjänsten sköta matlagning, handling och städning. Och låt en hälsoenhet sköta sjukvården. Det som därutöver behövs i form av promenader, social samvaro med mera får bli uppgifter för frivilligverksamheten, som det en gång var!
När jag ändå tankemässigt bygger om hemtjänsten vill jag också passa på att slå ett slag för en ny form av hälsoenhet som knuts till vårdcentralen. Personalresurserna är läkare med kunskap inom geriatrik samt en ny form av hälsosköterskor som har delar av sin utbildning hämtad från dagens utbildningar till sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut, men med inriktning på äldrefrågor.
En sån här konstruktion med fokuserad hemtjänst, bättre hälsovård och en mer accepterad frivilligverksamhet, Ja det vore något slagkraftigt, som dessutom skulle bli bra mycket bättre och billigare än dagens system.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
6 kommentarer:
Jag delar din uppfattning till vissa delar vad gäller problemen med resurserna och budgetsystemet. Däremot håller jag inte med om lösningen. I hemtjänsten där jag arbetar utgår biståndsbesluten från behov och inte ekonomi. Många medarbetare utbildade inom omvårdnad och är anställda som undersköterskor. Därför tycker jag det är slöseri på kompetens att undersköterskor ska städa. Jag vill se en professionalisering av hemtjänsten där städ och tvätt utförs av annan utförare med rätt kompetens. Det kommer att förbättra arbetsmiljön för undersköterskorna då städen är fysiskt krävande, särskilt när det ofta inte finns tilläckligt material. Min uppfattning är att undersköterskans kompetens behöver tas tillvara på bättre sätt. Frågan är om framtida medarbetare som är utbildade undersköterskor vill arbeta med städ? För mig är det givet att utföra både socialt arbete som social samvaro, promenader och HSL-uppgifter som t.ex. mediciner och såromläggningar inom ramen för hemtjänsten. Jag kan förstå att uppdelning av arbetet mellan det praktiska (hemtjänst), det sociala & det existentiella (dagverksamhet) och det sjukvårdsinriktade (hemsjukvård) i vissa verksamheter är logisk. Dock inte där jag arbetar. Jag ser en risk för att helhetssynen tappas och att den enskilde kommer i kläm mellan olika organisatoriska enheter. Jag tror att hemtjänsten kan ta ansvar för helhetssynen vad gäller insatser för den enskilde under förutsättning att vi får en rimlig budgetmodell och målstyrda biståndsbeslut.
Mvh Jim-Alex, enhetschef hemtjänst med bakgrund undersköterska och vårdbiträde
Hej Jim-Alex och tack för ditt inlägg. Jag känner stor respekt för dina synpunkter och din hållning. Men jag tror inte att framtiden kommer gå denna väg.
Men vilken väg det än må bli bör kursändringar ske under en öppen debatt. Om jag får ha en liten syn på ditt inlägg har jag svårt att acceptera att undersköterskan utbildning skall styra insatsen. Detta är ett lite av ett feltänkt; det måste i alla lägen vara behoven som styr.
En öppen debatt ser jag som en nödvändighet. Problemet är att vi har för lite diskussion och reflektion i de här viktiga frågorna. Själva kärnfrågan här är hur hemtjänstens verksamhet ska definieras. Nej, undersköterskans utbildning ska inte styra riktningen, men det blir ett problem när vi har krav på oss att anställa medarbetare som är undersköterskor när de inte får möjlighet att använda sina kunskaper. Det är möjligt att vi får en utveckling mot att vi har en verksamhet som ägnar sig åt serviceinsatser där vi har personer med annan kompetens. Det har vi redan sett på flera håll i Göteborgs Stad med serviceteam som sysslar med städ, tvätt, inköp och andra praktiska sysslor. Omsorgsteamen å andra sidan ägnar sig åt social samvaro, promenader, personlig omvårdnad, tillsyner och annat.
Oavsett kursändrig, så är det viktigt för den enskilde att få sina behov tillgodosedda vare sig de är praktiska, sociala, existentiella eller sjukvårdsinriktade.
Det är verkligen en knäckfråga hur äldreomsorgen ska finansieras och organiseras i framtiden. Det finns dock inga enkla svar och lösningar.
Hej igen Jim-Alex, kul med ditt inlägg, men jag delar som sagt inte din uppfattning. Därmed inte sagt att jag har rätt!
Synpunkter runt organiserandet av hemtjänsten har jag lämnat ifrån mig i olika inlägg. Om jag skall vara kort här kan väl sägas att USK-utbildningen inte är bra eller lämplig för arbete inom äldreomsorgen. Det skulle behövas en helt annan utbildning.
Intressant. Jag vill inte vara låst vid mina uppfattningar utan är öppen för att tänka i andra banor och få andra perspektiv. Jag har förespråkat att ha olika yrkeskategorier inom äldreomsorgen. På min förra arbetsplats anställde jag t.ex. en socialpedaogog och jag har även velat få in kulturvetare i vår verksamhet. Jag skulle gärna vilja veta mer om vad du tycker personal i hemtjänsten ska ha för kompetens?
Hej igen Jim-Alex, kul med ditt fortsatta inlägg. Jag har på olika sätt berört innehåll i äldreomsorgsverksamheten ch utbildningsbehoven. Men något sammanfattande inlägg av tex utbildningsfrågan har jag inte gjort. Det får bli en fråga för framtiden. Just nu hinner jag inte med detta!
Skicka en kommentar