fredag 29 april 2011

Äldreomsorg – Arbetsförhållandena inom äldreomsorgen har blivit sämre!

Arbetsförhållandena för undersköterskor och sjukvårdsbiträden inom äldreomsorgen har i drygt två decennier gått kräftgång. Och problemen handlar inte främst om det tilltagande oron med frånvarande och okunniga chefer, eller om förtryckande och hierarkiska system, utan om konkreta förändringar, som i vardagen gör det svårt att förena familjelivet med arbetslivet. År 2011 är arbetsvillkoren sämre än de var på 1970-talet. Tro mig. Jag var med då som nu!

Vem kunde till exempel år 1985 drömma om att vi drygt två decennier senare åter skulle ha delade pass, jobba varannan helg, sakna inflytande över schemaläggningen, ha fasta rullande semesterscheman, bara få två semesteruttag per år, ha en konstlad uppdelning av sysslorna i service och sjukvård, tvingas till deltider, på egen hand fylla den s.k. flytande tiden, drabbas av ändringar i scheman med kort varsel (utan ersättning), tvingas till ensamarbete på obekväm tid, och ständig lida av personalbrist.

Jag tror inte den politiska ledningen i kommunerna förstår de problem som följer av dagens situation. Och vad det innebär för brukarna idag och imorgon. Det är bara när medarbetarna har schyssta arbetsvillkor som äldreomsorgen kan bli en framtidsbransch där medarbetarna trivs och åter står pall hela arbetslivet. Dagens arbetssituation är allt annat än tillfredsställande. Personalen lider och brukarna far illa. Men få eller ingen vågar träda fram och berätta. Så fort detta sker, görs personen i fråga till problemet. Antingen det är personal eller brukare.

Vad kan eller bör då göras? En enkel åtgärd är att dra korken ur flaskan och låta personalens missbelåtenhet öppet komma i dagern. För inom äldreomsorgen finns så mycken klokskap att det räcker till och blir över. Ta tillvara personalens erfarenhet och kunskap och anpassa arbetslivet därefter. Då kommer arbetsglädjen tillbaka och arbetsskadorna av olika slag kommer att sjunka. Omöjligt tänker någon? Inte alls! Det finns i dag kommuner, som det är mycket bra att jobba i. Det handlar bara om ledningens förmåga att lyssna och lära sig.

2 kommentarer:

Gunilla Arneström sa...

Jag håller med dig. Deltid är med vanligt än ovanligt och att år 2011 det är ok,är under all kritik. Jag som enhetschef har i flera år försökt få versamheter att samverka om scheman,men har inte varit lätt. Tyvärr har jag upplevt att ett antal personal inte vill ha inflytande över sitt schema tex. timecare,är svårare att planera enligt alla. Äldreboendet som jag är chef har haft 3-3 schema sedan 2006 och det är absolut det schemat som alla är helnöjda med.Vi har lägsta sjukstatistiken ivåran stadsdel och högst nöjd medarindex.Om vård och omsorg skall bli en attraktiv arbetsgivare så behövs andra lösningar med schema.35 timmar = heltid vore på plats ,hårda sektorer förhandlar sig till sänkt arbetstid ,men mjuka sektorn aldrig förhandlar sig till andra lösningar.

Sten sa...

Hej Gunilla och tack för inlägg. Jag tror som du, att framtiden för äldreomsorgen i mångt och mycket hänger på hur man organiserar verksamheten. Arbetsförhållandena måste bli attraktiva.