fredag 4 november 2011

Äldreomsorg – Omsorg på vilsna villkor?

I mitt förra inlägg behandlade jag begreppen ”god hälsa” och ”lika villkor”. Jag efterlyste ökad tillämpning av ämnet Hälsoekonomi för att få bättre utnyttjande av resurserna inom sjukvården. Ett av de stora områden som borde genomlysas är fördelningen mellan öppen- och slutenvården. Har vi den klokaste fördelningen idag? Jag har mina tvivel. Sannolikt skulle budgeten behöva förändras mot ökade resurser till kvalificerad sjukvård. Det mesta talar för att detta är hälsoekonomiskt rätt.

Och när vi kommer till äldrevården lyser det hälsoekonomiska tänkandet helt med sin frånvaro. Och här är situationen än mer komplicerad genom att vi har två huvudmän. Någon gemensam prioritering mellan huvudmännen förekommer nästan inte. Ja, egentligen är det värre än så. Man tillämpar eller känner inte ens till att den etiska plattform, som riksdagen beslutat om, skall styra alla de prioriteringar som görs i hälso- och sjukvården.

Kort sagt är det som följer. Det finns ingen hälsoekonomisk avvägningen mellan de sjukvårdsinsatser som görs av landsting och kommun. Uppdelningen är en följd av politiska ställningstaganden, fjärran från hälsoekonomiskt tänkande. Det finns inte heller någon hälsoekonomisk avvägning mellan vård och omsorgen på kommunal nivå. Uppdelningen är en följd av ickepolitiskt ställningstagande. Det har så att säga blivit som det blivit. Man behöver nog inte tänka många tankar innan man inser problemen. Under dessa premisser kommer budgeten aldrig att räcka till och sån är ju verkligheten också!

Ett lysande exempel på tokerierna är den eviga diskussionen om hemtagning av färdigbehandlade äldre patienter från sjukhusen. Landstingen tycker kommunerna skall skynda på. Medans kommunerna ibland finner det enklast eller ekonomiskt klokt att låta vårdtagaren ligga kvar en extra vecka eller så. En hälsoekonomisk analys skulle snabbt ge ett tillförlitligt svar. (Ta hem snabbt brukaren när vården är klar!!)

Men det går också att höja blicken. Skall vi verkligen ha kvar denna konstlade uppdelning av sjukvårdsansvaret för äldre. Ett litet exempel. I samma trappuppgång kan det till två 75-åriga patienter komma två skilda distriktssköterskor, i det ena fallet från kommun och i det andra från landstinget, för att utföra likartade insatser. Och sköterskorna känner inte ens till varandras uppdrag.

Jag undrar om det finns något samhällsområde där kunskapsbristen är så skriande stor som inom äldreomsorgen. Det finns mycken fin forskning inom området socialt arbete. Men den ger ingen eller svag vägledning ifråga om hur man kan använda de tillgängliga resurserna inom äldreområdet så klokt som möjligt. Här behövs verkligen skolas fram duktiga hälsoekonomiska forskare som framöver kan hjälpa till med att få ordning på äldreomsorgen. Dagens situation måste få sitt bortre parentestecken så fort som möjligt. Samhället orkar inte med ineffektiviteten i längden.

2 kommentarer:

Unknown sa...

Hej! Ville bara berätta att jag har länkat din blogg i min, jag tycker verkligen att du har en intressant blogg och du tar upp frågor och synpunkter som jag tycker är jätte viktiga inom äldreomsorgen.
Vänliga hälsningar
My Persson

Sten sa...

Hej My, tack för dina varma ord. Kul du länkat till mig. Jag var inne och kikade på din blogg. Och naturligtvis har jag länkat till dig!