Funktionsnedsättning: Fokuserar vi rätt problem när det gäller funktionsnedsättningar

Visst är frågor och åtgärder omkring tillgänglighet, delaktighet hälsa, mm av största vikt för alla med funktionsnedsättningar. Men jag undrar om inte tillträde till arbetsmarknaden trots allt är en av de viktigaste frågorna. Trots år av ord och utredningar är det fortfarande lika svårt för personer med funktionsnedsättningar att komma in på arbetsmarknaden. Utforskande och friläggande av de faktorer som exkluderar personer från tillgång till arbetslivet synes vara en stor angelägenhet.

Många, för att inte säga de flesta, uppfattar nog ordet funktionsnedsättning som en avvikelse, ja tom en reducering, från en normalitet. En person med funktionsnedsättning ses i allmän mening inte lika kapabel som andra. I det gemensamma språkbruket som väl kan menas avspegla samhällets rådande attityd är det sålunda inte något positivt eller fördelaktigt med att vara funktionsnedsatt. Rättframmare uttryckt kan man nog till och med säga att ordet funktionsnedsättningar bär på en negativ klang. En klen tröst må väl vara att för några decennier sedan var det inte heller fördelaktigt att vara kvinna på arbetsmarknaden. På den kanten har mycket hänt, vilket väl kan vara till hopp och en inspiration för alla goda samhällsmedborgare med funktionsnedsättningar.

Men som om det inte vore nog med den belastning som ordet funktionsnedsättning i sig medför så är det faktiska avståndet till en anställning i verkligheten än längre. Betänk att arbetsgivaren per definition normalt vill anställa människor som är lite bättre än normalt. Man vill ha den bästa arbetskraften eller i vart fall den som är så bra som möjlig. Då blir avståndet mellan de två uppfattningarna – sämre än normalt och bättre än normalt - ganska långt. En person med funktionsnedsättning står således oftast en bra bit ifrån möjligheten till anställning. Om man vill åstadkomma en förändring måste det arbetas med attityder både på samhällsplanet och i det enskilda företaget.

Om samhället menar allvar med viljan att öppna arbetslivet fullt också för funktionsnedsatta är det nog nödvändigt att jobba med coaching. Som funktionsnedsatt kan man behöva någon företrädare som står vid ens sida vid kontakterna med det enskilda företaget. Det gäller att i kontakterna både bryta attityder och att lyfta fram den enskilde arbetssökandens förtjänster. Och funktionsnedsatta personer har mycket kunskap och klokskap med sig i bagaget. Detta måste lyftas fram. För det bryter attityder.