Äldrevård: Hemmaboendets två olösta problem

Många av våra äldre bor kvar hemma i sina lägenheter, även vid hög ålder och ökande sjukdomsbild. Med hjälp av lämplig organisation och teknik går det förhållandevis bra. Men två problem löper som en röd tråd genom hela perioden som en brukare får hjälp i vardagen och det är ensamheten och den ofullkomliga mathållningen. De här två problemen är jättestora var för sig, men det intressanta är att i kombination kan de faktiskt vara grund för att lösa helheten.

Ensamheten är många äldres värsta fiende. Med stigande ålder och tilltagande sjukdomar blir de äldre allt mer isolerade i hemmet. Inspärrad i hemmet och utan några vardagliga relationer framlever många äldre sina dagar - Ständigt längtande efter mänsklig kontakt. En verklighet som är krossande för alla oavsett ålder och hälsoläge. Vi behöver kontakter för att må bra. Människan är en social varelse hela livet.

Som om inte ensamheten vore nog tar vi också ifrån de äldre ett av de sista riktigt stora glädjeämnena i livet nämligen upplevelsen av en god måltid. Idag är det mycket få kommuner som i hemmen lagar mat åt våra äldre. I bästa fall kan hemtjänsten värma s.k. kyld mat eller annan prefabricerad anrättning. Äta får den gamle göra i sin ensamhet. I sämsta fall överlåter man både uppvärmning och måltiden åt den enskilde.

För mig är det fullständigt ofattbart att vi inte kan finna former för att ge våra äldre värdiga måltidsstunder. Tänk dig en äldre person som dag ut och dag in tar fram en brungrå portionsförpackning i hård mjukplast plast som sin huvudmåltid. Bara att öppna att öppna förpackningen fordrar krafter som det är decennier sedan den gamle besatt. Hungrig får den gamle hugga och skära sig igenom plasten. Och sen skall vi inte tala om kvaliteten på födan. Alla portioner oavsett innehåll luktar plast. Ja, maten tom smakar plast. Även färgen på maten är dämpad som gamla tiders konserverade ärtor. Även näringsinnehållet är på tok för lågt.

När det gäller ensamheten och mathållningen finns mycket att göra. Och som jag ser är det bråttom. I tjugo års tid har många kommuner serverat undermålig mat till de äldre som bor kvar hemma. Inte nog med att maten har varit dålig, den har tom successivt har blivit sämre. Något måste göras här och nu.

Mina tankar går åt hållet att man, precis som förr, låter hemtjänsten eller annan utförare laga mat i hemmet hos de gamla - I alla fall en tre, fyra dar i veckan. Det tar ca en timma att laga och servera en måltid och då får man på köpet en timmes kvalitetstid för den gamle som bryter ensamheten. De två största problemen i hemmaboendet löses i ett drag.

För dyrt säger någon. Nej, säger jag – det finns tid att omfördela och tid nyttja – Om vi sätter uppgiften att ge god omsorg till brukarna i främsta rummet. Schemateknik och personalens krav får inte styra utformningen av innehållet och utförande av hemtjänsten. Där så sker är det hög tid att söka annan utförare.