Omsorg - Om ändring av linjenätet för kollektivtrafiken skapar problem för vissa resenärer

I många kommuner görs en översyn av trafiknätet. Säkert välbehövligt från många utgångspunkter. Men kanske inte alltid av värde för äldre och för personer med funktionsnedsättning.

Men först några inledande ord. Under många år har det i kommunerna gjorts stora insatser för att göra kollektivtrafiken alltmer tillgänglig för alla resenärer. Man har anpassat hållplatser till personer funktionshinder, gamla bussar har bytts ut mot nya låggolvsbussar, högtalarsystemen i och utanför bussarna blir allt bättre, displayerna inne i bussarna är läsbara. Det börjar till och med komma bussar med klimatanläggning. I vissa kommuner har man börjat subventionera biljettpriset för vissa grupper under så kallad lågtrafik.

Ja, det har hänt och händer alltjämt mycket på detta område. Syftet är vällovligt, man vill ge alla resenärer ökad komfort, tillgänglighet och frihet att själv bestämma sitt resande. Samtidigt får man också en minskad efterfrågan på den särskilda färdtjänsten

Men i samma veva tittar man också på linjesträckningar, turtäthet och hållplatslägen. Man vill optimera trafiken och söka största möjliga nytta för inom ramen för sin budget. Även detta är i mångt och mycket vällovligt – men det kan få ödesdigra konsekvenser för äldre och personer med funktionsnedsättningar om man inte ser upp.

Visst är det bra med bättre framkomlighet, kortare restider, anpassning till trafiktoppar och resandeströmmar, direktbussar, miljöanpassning mm. Det leder till högre resandeservice för många, men också till lägre service och problem för andra såsom äldre och personer med funktionsnedsättningar.

De vanligaste konsekvenserna blir att områden med många äldre mister sina linjenät och resenärerna får långt till förbindelselederna. En annan konsekvens är att de många bussarna går på mornarna och sena eftermiddagar – trafiken blir alltför gles vid lågtrafik. En tredje följd blir att många bussar är direktbussar som inte stannar alls. Men den kanske allvarligaste följden är att man slopar hållplatser. Och detta är förödande för äldre och personer med funktionsnedsättningar som får alltför långt till hållplatsen. Många grupper måste ha korta avstånd till anslutningspunkterna annars är man de facto helt avstängda från att nyttja kollektivtrafiken. Vid översyn av kollektivtrafiken måste man ta hänsyn till alla resenärer och inte låta ett datorprogram helt fritt och utan restriktioner komma med egna optimala lösningar.