Äldreomsorg – Goda måltider kräver annan organisation

Jag har i mina inlägg till och från tagit upp matfrågan inom äldreomsorgen. Det låter hemskt men är en realitet – Många äldre svälter och några svälter faktiskt ihjäl. Det är som om äldreomsorgen inte riktigt förstår hur viktig matfrågan är för våra äldre. Man tror att gamla äter och har matbehov som yngre personer. Men så är det inte.

För en gammal människa är maten en mycket central del av livet. Man vill ha mat man tycker om och som man känner igen. Man vill äta ofta, men med mindre portioner. Och man vill ha tid för att kunna äta utan jäkt. Det är således önskvärt att gamla människor skall äta fyra gånger per dag minst, varav två lagade mål. Vissa äldre vill gärna också äta en nattmacka eller ett glas juice eller saft. Då sover man dessutom bättre och med mindre sömnmedel.

Egentligen tror jag att alla inom äldreomsorgen känner till det ovanstående, men kunskapen passar liksom inte in arbetsscheman och arbetsformerna. För att anpassa verkligheten till organisationskraven så väljer äldreomsorgen att tolka de gamlas behov på ett annat sätt. Det räcker med tre mål per dag, varav lunchen är huvudmålet. En lunch som inte ens är lagad utan bara uppvärmd.

I dagens äldreomsorgssverige får de äldre och deras behov anpassa sig till arbetsorganisationens önskemål om arbetstider mm. Själklart måste det vara tvärt om. Organisationen skall anpassa sig till de äldres villkor och behov. Det är inte värdigt vårt samhälle att äldre människor skall leva undernärda på våra särskilda boende och i eget boende med hemtjänst.

När jag ändå är inne på undernäring måste jag säga några ord om krånglet med de s.k. näringsdryckerna. Det är inte ovanligt att gamla mänskor blir aptitlösa. Organisationsformen enligt ovan leder fram till detta. När den gamle under en tid inte fått tillräckligt med näring, blir hon/han svag och håglös och det blir svårt äta. För att komma på rätt köl igen kan en näringsdryck vara ett komplement till den övriga kosten. Men näringsdrycker kostar mer än vanlig saft och därför är de omgärdade med restriktioner i användandet.

På de flesta håll är det inte bara för personalen att beställa hem några näringsdrycker när behov föreligger. Detta beslut måste tas av någon annan såsom sjuksköterskan. Och hon/han är ansvarig för sin budget, så här tillstyrks inga näringsdrycker förrän behovet är synnerligen påtagligt. Denna administrativa krångelväg försenar insättandet av näringsdrycker med upp till en fjorton dagar. Vilket gör den gamle än mer svag och orkeslös. Ja, ibland blir det till och med ett nej från sjuksköterskan till personalens stora förtvivlan. De vet att då är den gamles dagar räknande.

Matfrågan inom äldreomsorgen handlar inte främst om vara eller icke vara för den kylda maten eller motsvarande, utan den handlar mest om den allmänna inställningen och hur mathållningen skall organiseras efter de gamlas behov. Det måste till organisatoriska förändringar. Fyra måltider per dag är ett minimum. Ibland behövs fem måltider per dygn! Personalens önskearbetsscheman måste stå tillbaka för de äldres behov.